Hoppa till huvudinnehåll

Updated

Timlönkalkylator 2026

Omvandla din timlön till månadslön och se vad du får ut efter skatt.

Omvandlingen mellan timlon och manadslon kraver ett val av delare, och det valet ar inte sjalvklart. Kollektivavtal och praxis anvander vanligen 165 timmar i manaden vid heltid, vilket motsvarar 40 timmar i veckan over aret, men vissa avtal rakhar med 167 eller 172 timmar. Skillnaden mellan 165 och 172 andrar timlonen med drygt fyra procent. Till detta kommer att timanstallda ofta far semesterersattning utbetald lopande, vanligen tolv procent pa lonen, medan manadsanstallda har betald semester. Jamforelsen mellan en timlon och en manadslon ar darfor bara rattvisande nar semesterersattningen rakhas bort fran timlonen forst. Kalkylatorn visar darfor bada varianterna, med och utan semesterersattning, sa att en offert fran en timanstallning kan stallas mot en manadslon utan att rakna om den i huvudet.

kr/timme

Din timlön före skatt

tim/vecka

Antal timmar du jobbar per vecka (heltid = 40)

Omvandling

Timlön (brutto)200 kr/tim
Månadslön (brutto)34 667 kr/mån
Årslön (brutto)416 004 kr/år

Nettotimlön158 kr/tim

Din nettolön

27 375 kr

per månad · 328 505 kr/år · 6 317 kr/vecka

Bruttolön
416 004 kr

Grundavdrag
39 600 krAvdrag
Beskattningsbar inkomst
376 404 kr

Kommunalskatt (32,37%)
−121 842 kr
Allmän pensionsavgift (7%)
−29 120 kr
Begravningsavgift
−1 054 kr

Skattereduktion pensionsavgift
29 120 krReduktion
Jobbskatteavdrag
35 397 krReduktion

Total skatt
−87 499 kr
Nettolön per år
328 505 kr

Effektiv skattesats21,0 %
Marginalskatt32,7 %

Officiella källor

Alla skattesatser på den här sidan kommer från publikationerna nedan. Ingen siffra är hämtad från en sammanfattning i andra hand.

I vilken ordning dras skatten

Beräkningen sker i en bestämd ordning, och ordningen spelar roll eftersom posterna inte utgår från samma underlag. Först dras grundavdraget från inkomsten, vilket ger den beskattningsbara inkomsten. På den beräknas kommunalskatten, och statlig skatt tillkommer på den del som överstiger skiktgränsen. Sist dras jobbskatteavdraget av från den framräknade kommunalskatten, inte från inkomsten. Att kasta om stegen ger ett för högt belopp, vilket är det vanligaste felet när någon räknar för hand.

Vid 35 000 kr i månaden blir nettolönen 27 624 kr, vilket motsvarar en effektiv skatt på 21,1 %. Nästa tusenlapp i bruttolön ger däremot bara 745 kr mer på kontot, alltså en marginalskatt på 25,5 %. Avståndet mellan de två talen är det som oftast missförstås: det är marginalskatten som gäller vid en löneförhöjning, men effektivskatten som gäller för budgeten.

Vad kommunen avgör

Statlig skatt och allmän pensionsavgift är desamma i hela landet, så hela skillnaden mellan två orter kommer från kommunalskatten. Vid 35 000 kr skiljer det 1 585 kr i månaden mellan Täby, som har den lägsta satsen bland de kommuner vi följer, och Umeå, som har den högsta. Över ett år blir det 19 020 kr, vilket är en reell skillnad men sällan nog för att ensamt motivera en flytt när boendekostnaden vägs in.

Skatten följer den kommun där du var folkbokförd den första november året före inkomståret. En flytt i mars påverkar alltså inte årets skatt utan nästa års, vilket överraskar den som flyttar till en kommun med lägre sats och väntar sig se effekten redan på nästa lönebesked.

Grundavdrag och jobbskatteavdrag

De två avdragen fyller olika funktioner och blandas ofta ihop. Grundavdraget minskar den inkomst som skatten beräknas på, är störst vid låga inkomster och trappas ned därefter. Från det år du fyller 66 höjs det kraftigt, vilket är en huvudorsak till att pensionärer beskattas annorlunda än löntagare med samma inkomst.

Jobbskatteavdraget är i stället en skattereduktion som dras från den redan framräknade kommunalskatten, och det gäller bara arbetsinkomst. Det kan aldrig bli större än skatten, så den som tjänar för lite för att betala kommunalskatt får ingen nytta av det. Det syns heller aldrig som en egen rad på lönebeskedet, eftersom det redan ligger inbakat i skattetabellen, vilket förklarar varför nettolönen ofta är högre än en enkel procenträkning ger.

Vad en löneberäkning inte kan veta

Tre saker ligger utanför varje kalkylator. Jämkning, alltså ett beslut från Skatteverket om ändrat skatteavdrag, ändrar vad arbetsgivaren drar men framgår inte av bruttolönen. Skattepliktiga förmåner som tjänstebil eller sjukvårdsförsäkring höjer den inkomst skatten beräknas på utan att höja utbetalningen. Och avdrag som yrkas i deklarationen, för resor eller övriga utgifter, påverkar den slutliga skatten men inte den preliminära.

Därtill utgår skattetabellerna från jämn inkomst över året. Den som har ojämn lön, provision eller flera arbetsgivare får därför avvikelser månad för månad som jämnas ut först i deklarationen. En skillnad på några tior mot lönebeskedet är normal och beror på avrundning. En skillnad på flera hundra har nästan alltid en förklaring i någon av posterna ovan, och den är värd att spåra till det lönebesked där den först dök upp.

Så läser du ett svenskt lönebesked

Fyra rader bär nästan all information. Bruttolönen ska stämma med anställningsavtalet delat på antalet utbetalningar, justerat för övertid eller tillägg. Skatteavdraget är kommunalskatt och eventuell statlig skatt tillsammans, sällan uppdelade. Nettolönen är differensen. Den fjärde raden är ackumulerade belopp för året, och det är den som sedan hamnar i kontrolluppgiften till Skatteverket.

Just de ackumulerade beloppen är värda mest uppmärksamhet, eftersom ett fel där följer med till deklarationen. Att stämma av dem mot egna anteckningar en gång i halvåret räcker för att fånga en avvikelse medan den fortfarande går att rätta via lönekontoret, vilket är betydligt enklare än att hantera den i efterhand.

Allt annat på lönebeskedet är antingen en skattepliktig förmån, som höjer underlaget utan att höja utbetalningen, eller ett frivilligt avdrag som fackavgift eller löneväxling. Det första höjer skatten, det andra sänker den. Att skilja på de två förklarar det mesta av avståndet mellan avtalad lön och insatt belopp.

Var reglerna faktiskt kommer ifrån

Kommunalskatten beslutas av varje kommunfullmäktige inför budgetåret, och regionen lägger sin del ovanpå. Skiktgränsen för statlig skatt räknas upp årligen enligt inkomstbasbeloppet, vilket betyder att den flyttar sig även utan riksdagsbeslut. Grundavdraget och jobbskatteavdraget följer egna formler i inkomstskattelagen, och Skatteverket omsätter allt detta i skattetabeller som arbetsgivarens lönesystem hämtar.

Den uppdelningen är skälet till att en siffra utan årtal är opålitlig, och till att skatten kan ändras vid ett årsskifte trots att ingen politisk reform aviserats. Uppräkningen sker automatiskt. Den som vill kontrollera en enskild uppgift hittar den hos Skatteverket, som publicerar samtliga satser och gränsvärden i slutet av december inför det kommande året.

Allmän pensionsavgift och pensionsgrundande inkomst

Utöver skatten betalas en allmän pensionsavgift på sju procent av inkomsten upp till ett tak. Den syns sällan på lönebeskedet, eftersom den i praktiken kvittas mot en skattereduktion av samma storlek, och nettoeffekten blir därmed noll för de allra flesta. Den ingår ändå i beräkningen och är ett av skälen till att en handräkning av nettolönen sällan går ihop på kronan.

Det som avgiften bygger upp är den pensionsgrundande inkomsten, som ligger till grund för inkomstpensionen. Inkomst över taket ger ingen ytterligare allmän pension, vilket är skälet till att tjänstepensionen blir så mycket viktigare för högre löner. Där avsätter arbetsgivaren vanligen en betydligt högre andel på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, förutsatt att kollektivavtal finns.

För den som saknar kollektivavtal finns ingen sådan avsättning alls om inte arbetsgivaren ordnat den frivilligt. Skillnaden över ett yrkesliv motsvarar ofta flera tusen kronor i månaden i pension, vilket gör den värd att kontrollera vid varje anställning. Pensionsmyndighetens prognos visar allmän pension och tjänstepension tillsammans, vilket är den enda siffra som säger något om den faktiska levnadsstandarden efter arbetslivet.

Vad du kan göra åt skatten

Utrymmet är mindre i Sverige än i många andra länder, eftersom systemet är byggt på breda underlag och få undantag. Det som finns är i huvudsak tre saker: löneväxling till tjänstepension, som minskar den beskattade lönen och kan föra en inkomst under skiktgränsen; avdrag för resor till och från arbetet över en beloppsgräns; och avdrag för övriga utgifter i tjänsten, som kräver att de överstiger ett golv.

ROT- och RUT-avdrag fungerar annorlunda: de minskar skatten direkt i stället för inkomsten, och påverkar alltså inte om du hamnar över skiktgränsen. De är dessutom knutna till utfört arbete i bostaden, inte till lönen. Att blanda ihop de två kategorierna leder ofta till felaktiga förväntningar på vad ett avdrag är värt.

Jämkning och kvarskatt

Skattetabellen utgår från att inkomsten är jämn över året. Den som byter jobb, arbetar delar av året eller har flera arbetsgivare samtidigt får därför ett avdrag som inte stämmer med den slutliga skatten. Jämkning är Skatteverkets beslut om ändrat skatteavdrag, och den ansöks om när avvikelsen är känd i förväg. Beslutet gäller ett år i taget och måste förnyas, annars återgår avdraget till tabell i januari.

Kvarskatt uppstår när det sammanlagda avdraget under året understiger den slutliga skatten, och den vanligaste orsaken är just två samtidiga arbetsgivare som var för sig drar enligt tabell som om de vore den enda. Motsatsen, överskjutande skatt, betalas tillbaka och är vanlig efter ett år med föräldraledighet eller deltid. Ingen av dem är ett fel i sig, utan en följd av att avdraget är preliminärt.

Den som vet att året blir ojämnt gör klokt i att ansöka om jämkning i början av det, snarare än att vänta på beskedet i deklarationen. Skatteverkets e-tjänst ger besked inom några dagar, och arbetsgivaren hämtar det nya avdraget automatiskt till nästa löneutbetalning. Skillnaden ligger inte i den slutliga skatten, som blir densamma hur som helst, utan i när pengarna finns tillgängliga.

Slutligen är det värt att skilja på preliminär och slutlig skatt. Det som dras varje månad är en uppskattning som bygger på tabell, och den slutliga skatten fastställs först när deklarationen är behandlad året därpå. Att de två aldrig stämmer exakt är normalt och inbyggt i systemet. Det som avgör om skillnaden blir liten eller stor är hur jämn inkomsten varit, och om avdrag yrkats som arbetsgivaren inte kände till när avdraget gjordes.

Den som vill kontrollera sin egen situation hittar allt som behövs i Skatteverkets e-tjänster: det beslutade skatteavdraget, kontrolluppgifterna från arbetsgivaren och den preliminära deklarationen. Att jämföra dem mot lönebeskedet en gång om året tar några minuter och fångar de flesta fel medan de fortfarande går att rätta enkelt.

Av Radif Partners

Publisher of calculators and practical guides · Finansexpert

Uppdaterad för skatteår 2026 · Senast verifierad 2026-07-01

Timlön till månadslön: omvandlingstabell

Baserat på 40 timmars arbetsvecka och genomsnittlig kommunalskatt (32,37%):

TimlönBrutto/månNetto/mån (ca)Netto/tim (ca)
150 kr26 000 kr~20 600 kr~119 kr
175 kr30 333 kr~23 600 kr~136 kr
200 kr34 667 kr~26 600 kr~153 kr
250 kr43 333 kr~32 400 kr~187 kr
300 kr52 000 kr~37 500 kr~216 kr
400 kr69 333 kr~45 000 kr~260 kr

Ungefärliga belopp. Nettolönen varierar med kommun och kyrkoavgift.

Semesterersattning, sjuklon och det som skiljer en timanstallning

En timanstallning skiljer sig fran en manadsanstallning pa tre punkter som ingen omrakning av timlon till manadslon fangar. Semesterersattningen betalas oftast ut lopande, vanligen tolv procent pa lonen, i stallet for som betald ledighet: timlonen innehaller alltsa en del som en manadsanstalld far i form av ledighet. Sjuklonen berakhas pa den genomsnittliga arbetstiden och blir darfor laag for den som arbetar ojamnt. Och tjanstepensionen saknas helt i manga timanstallningar utan kollektivavtal.

For jamforelsen betyder det att en timlon bor delas upp innan den stalls mot en manadslon: dra forst bort semesterersattningen, som inte ar lon for arbetad tid, och lagg sedan till vad en tjanstepensionsavsattning hade varit vard. Skillnaden mellan tva erbjudanden krymper sallan i den riktning man forvantar sig, eftersom en hogre timlon ofta ar en kompensation for just det som saknas.

Vanliga delare i svenska kollektivavtal

Valet av delare foljer avtalet och inte en allman regel. Manga tjanstemannaavtal rakhar med 167 timmar i manaden vid heltid, flera industriavtal med 165, och i vissa branscher med koncentrerad arbetstid forekommer 172. Skillnaden mellan 165 och 172 andrar timlonen med drygt fyra procent, vilket pa en manadslon om 35 000 kronor motsvarar nara 9 kronor i timmen. Den som jamfor tva erbjudanden bor darfor forst kontrollera vilket tal som anvands i respektive avtal, eftersom en hogre timlon rakhad pa en hogre delare kan vara samma lon.

For deltid rakhas delaren om i proportion till sysselsattningsgraden, och for skiftarbete tillkommer tillagg som inte ingar i grundlonen. Overtid ersatts enligt egna procentsatser, oftast fran femtio procent och uppat, och den ersattningen ar arbetsinkomst som beskattas som lon men som inte hojer den fasta manadslonen och darmed inte heller semesterlonen berakhad pa den.

Vanliga frågor

Ingår semesterersättning i timlönen?
Det beror på anställningsformen. Vid tillsvidareanställning tjänas semester in och betalas som semesterlön. Vid korttidsanställning läggs i stället semesterersättning på, vanligen 12 procent av lönen, ibland redovisad separat på lönebeskedet. Att jämföra en timlön med semesterersättning mot en utan ger en skillnad på just den andelen.
Hur många timmar är heltid i Sverige?
Normalt 40 timmar per vecka, vilket ger cirka 173 timmar per månad över året. Kollektivavtal kan sätta en kortare arbetstid, särskilt vid skiftarbete, där heltid ibland ligger under 36 timmar. Det påverkar månadslönen vid omräkning från timlön och är värt att kontrollera innan jämförelsen görs.
Hur beskattas övertid?
Precis som vanlig lön. Det finns ingen särskild övertidsskatt, trots att många tror det. Känslan av att övertid beskattas hårdare kommer av att den läggs ovanpå månadslönen och därmed beskattas med marginalskatten, som är högre än genomsnittsskatten på hela lönen.
Hur omvandlar jag timlön till månadslön?
Multiplicera din timlön med antalet arbetstimmar per vecka och 52 veckor, dela sedan med 12. Exempelvis: 200 kr/tim × 40 tim × 52 / 12 = 34 667 kr/mån. Beräkningen förutsätter betald tid alla veckor. För en korttidsanställning tillkommer semesterersättning, vanligen 12 procent, som ska läggas till innan jämförelsen med en månadslön blir rättvisande.
Hur många timmar arbetar man normalt per månad?
En heltidstjänst i Sverige är normalt 40 timmar per vecka, vilket ger cirka 173 timmar per månad (40 × 52 / 12). Kollektivavtal kan sätta kortare arbetstid, särskilt vid skiftarbete där heltid ibland ligger under 36 timmar i veckan. Det påverkar omräkningen från timlön till månadslön och är värt att kontrollera innan två erbjudanden jämförs.
Vad är minimilön i Sverige?
Sverige har ingen lagstadgad minimilön. Istället regleras löner genom kollektivavtal. Ingångslöner varierar efter bransch, men ligger ofta mellan 22 000 och 26 000 kr per månad. Den som inte omfattas av kollektivavtal har alltså ingen golvnivå i lag att luta sig mot, vilket gör det extra viktigt att kontrollera vad som gäller på arbetsplatsen innan anställningen börjar.